tysklandssvenskan

M och jag ser aldrig på tysk Tv med undantag för ett program: Goodbye Deutschland. Det är ett genialiskt program som handlar om tyskar som flyttar till andra länder för att skapa sig ett nytt liv där. Det kanske inte låter jättekul men efter att ha följt familjerna i några minuter så inser man att det här är människor som lever efter devisen "ta dagen som den kommer". Det är fantastiskt många som inte har förberett sig det minsta innan flytten. Min favoritfamilj är en familj från Hamburg som har bestämt sig för att flytta till Italien. Anledningen? Där kommer de minsann att bli lyckliga. Det är det. Tydligen har de haft problem med ekonomin under en längre tid och allt är botten. Men i Italien kommer problemen tydligen att försvinna av sig själva. I det här läget kan man ju kanske tänka sig att familjen har sett till att ordna allt så att det nya lyckliga livet kan börja. Men icke. För det första pratar de inte ett ord italienska men har förhoppningen att "det kommer att gå lättare när vi väl är i landet". Pappan har förvisso skaffat ett jobb på en byggarbetsplats men när det regnar är de tvungna att ställa in arbetet för dagen, vilket i sin tur innebär att han inte får någon lön. Hittills har det regnat i alla avsnitt. Mamman har inte skaffat något jobb men vill gärna jobba med djur, typ i en djurpark. Problemet är bara att de valt att bosätta sig i en liten, liten by någonstans i Toscana så det ska bli intressant att se hur hon lyckas få något sådant jobb. Detta innebär att de har en (1) inkomst (under förutsättning att det inte regnar). Det känns en aning naivt att tro att de ekonomiska problemen är ett minne blott. Det bästa med familjen dock är att de även dragit med sin 16-åriga son. Han ska nu börja i italiensk skola utan att kunna ett ord italienska. Bara att hitta rätt buss till skolan var ett mindre äventyr. Nu senast fick han även hem en lista med litteratur som han måste köpa. I runda slängar var det väl böcker för ca 5000 kronor. Gött. Mamman var inte glad. Kan knappt vänta tills jag får veta vad stollarna hittar på i nästa program.

Men det är inte bara denna familj som är dåligt förberedd. Knappt någon har brytt sig om att lära sig språket i det land som de ska flytta till. Ännu färre har ordnat arbete. Och en del har inte ens någon bostad. Däremot är alla övertygade om att allt kommer att lösa sig på ett eller annat sätt. Förhoppningsvis gör det det också men jag fascineras ändå över hur man kommer på tanken att flytta till ett annat land utan att ha koll på någonting. Det rimmar ju om inte annat lite illa med bilden av att tyskar är lika med ordning och reda. Det räcker med att se ett avsnitt av Goodbye Deutschland för att inse att så inte är fallet.