tysklandssvenskan

Nu har det ju gått några dagar sedan premiären av Melodifestivalen men jag tänkte ändå att jag skulle ta och skriva några rader om mina intryck. Först och främst måste jag säga att det var en besvikelse. Kvaliteten på låtarna var så låg att man började fundera på hur de låtar som inte kvalificerade sig lät. Mycket märklig blandning och det mesta var så slätstruket att tävlingen aldrig riktigt kom igång. Det märktes också att tre programledare är minst en för mycket. Det blev rörigt och svårt att koncentrera sig på en central roll. Dessutom bidrog Christine Meltzers blotta närvaro till en obehaglig rysning i kroppen. Skrikig, fånig och pratade som ett barn. Måns var väl helt ok men killen är ju präktigheten personifierad så det blev lite tillrättalagt så fort han gjorde entré. Bäst i sammanhanget var definitivt Dolph. Han var så fel att det blev rätt. Han pratade som Buzz Lightyear i Toy Story och hans repliker var ungefär lika omfattande som dem han tilldelats i sina filmer. Men han bjöd verkligen på sig själv och det ska han ha cred för. Största pluset för i år är att de har tagit bort tramset med duellerna. Nu kändes det effektivare och det blev inte bara ett stort ringa-in-och-rösta-program. Bra också att det bidrag som fått flest röster gick direkt till final.

Så en liten sammanfattning av låtarna:

Ola - Unstoppable: Tråkig låt som inte fastnar. Ola kändes dessutom väldigt obekväm på den stora scenen. Bäst var pianoslingan som gick igen i hela låten.
Jenny Silver - A Place To Be: Vad säger man? Så mycket sämre än det här kan det inte bli. Märklig låt, ingen tydlig refräng och en scenklädsel som inte var av denna värld.
Linda Pritchard - You're making me Hot-Hot-Hot: Kvällens bästa show och även den enda låt som har fastnat i mitt minne. Lite synd att den inte gick vidare till Andra Chansen iaf.
Pain of Salvation - Road Salt: Kvällens bästa låt, dock helt fel i dessa sammanhang. Kommer troligen inte ha så stor chans att gå vidare i nästa omgång. Men en bra låt helt klart.
Anders Ekborg - The Savioir: Anders har en bra röst, inget snack om saken. Men låten var ju som hämtad ur en musikal och det blev lite väl mycket teaterspelande. Lite för svulstig för min smak. 
Jesscia Andersson - I did it for love: Klassisk Disney-ballad, fast med mindre känsla. Tråkig och slätstruken och Jessica gjorde ett alldeles för blekt framträdande för att få det något så när intressant.
Frispråkarn - Singel: Haha! Ett av de största bottennappen i Melodifestivalens historia. Extremt dålig "låt". Killen kändes inte ens trovärdig som hiphopare i sin röda cardigan. Tur att hans resa tog slut snabbare än kvickt.
Salem Al Fakir - Keep on walking: Jag har aldrig varit något fan av Salem och tycker även att denna låt var ganska intentsägande. Ett plus dock för att han kör på sin stil. Det kändes inte som en låt som hade skickats in enbart för att vara med i Melodifestivalen. Salem var dessutom trovärdig i sitt framträdande.

Ja det var mina tankar kring årets första delfinal. Jag hoppas att det tar sig och blir bättre startfält de kommande veckorna. Annars kan vi nog glömma att få en bättre placering i ESC.