tysklandssvenskan

Jag tror att vissa människor har ett visst behov av att alltid få ha rätt och dessutom belönas för det. Idag på jobbet var det en kund som skulle köpa en tvål som fanns precis vid kassan. På tvålen satt det en liten nallebjörn i tyg. Priset för denna ädla vara var cirka 80 kronor. Liste mastigt för en tvål kan tyckas men vill man lägga pengarna på såna saker så är det helt ok. Nu visade det sig dock att tvålen var lite skavd i ena hörnet. Detta ska naturligtvis inte passera obemärkt förbi. En försäljare letas upp och kunden påtalar att tvålen är skadad. Försäljaren visar då att det finns fler likadana tvålar och att kunden kan ta en av dem. Men nej, kunden ska ha den skavda tvålen men med prisavdrag. Försäljaren påpekar då att så länge det finns flera tvålar som är hela så kan hon inte ge någon rabatt. Kunden ger sig inte. Till slut ger försäljaren med sig och ger kunden 10% i rabatt, det vill säga 8 kronor. Hur orkar man ens diskutera en sån sak för att tjäna 8 kronor? Det övergår mitt förstånd. Man är villig att lägga 72 kronor på tvålen men inte 80? Eller köper man av princip trasiga saker för att få nöjet att strula med personalen och dessutom dra ut på köpet med åtskilliga minuter? Jag vet inte. Dock vet jag att jag aldrig skulle köpa en tvål för 80 kronor, skavd eller ej.